Arbetet som fest

Under de senaste åren har jag då och då tillsammans med andra, åt andra och utan betalning mockat ur fårstall, satt upp stängsel, tagit upp potatis, byggt hönshus och slitit och släpat med både det ena och andra. Och när jag har gjort detta har jag inte bara utfört en arbetsuppgift men också hållit liv i en urgammal sed – jag har blåst lite på en glöd som brunnit sedan människor etablerade de första byarna.
Krönika i Dala-Demokraten 23 september 2016
Konceptet är enkelt: det finns alltid sådant som behöver göras men som man inte gärna ger sig i kast med ensam. Men om man samlar sina vänner eller grannar kan man uträtta storverk med gemensamma krafter. Nästa gång är det någon annan som behöver hjälp, eller så vill man kanske bygga upp något gemensamt. Själva arbetsinsatsen är dock bara ena delen, lika viktig är samvaron – det gemensamma ätandet, drickandet och firandet av den syssla som utförs.

I det gamla bondesamhället praktiserades detta koncept flitigt och fungerade som ett socialt kitt. Det underlättade livet, band människor samman och skapade trygghet. Det var också något man hade att se fram emot under året. Arbetsutbytena benämndes i regel utifrån vilken syssla som skulle göras och eftersom arbetet alltid varvades med fest fick själva arbetet ofta namn efter kalaset. Sålunda bjöd man in till taklagsfest, slåttergille, täcköl, stockgänge och så vidare. Från finskan har vi ordet talko som jag gillar eftersom det fångar konceptet i sin helhet och dessutom antyder fenomenets utbredning i och med att talko i sin tur härstammar från ryskans toloka.

Hur som helst, i våras arrangerade vi den första talkon på vår gård i Stora Skedvi. Som nyinflyttade hade vi gott om stora arbeten som behövde göras men mindre gott om tid. Så när över tjugo personer rullade in på gården utrustade med allehanda verktyg skedde något närmast magiskt. Under en dag gjordes jobb som hade tagit oss en månad om vi gjort dem själva, om vi alls hade klarat av dem. Byggnader och dörrar målades om, mark dränerades och ett tunnelväxthus restes på åkern. Och mellan varven fikade vi, åt mat och umgicks.

Det som i vår tid gör dessa gemensamma arbetsutbyten till mer än bara produktiva trevligheter är att de utmanar en tidsanda där det mesta kretsar kring pengar och kampen för dessa pengar. Där vi i varje läge förväntas agera utifrån egen ekonomisk vinning och där varje problem, stort som smått, har en prislapp på sig. Talkon påminner oss om att det inte behöver vara så och att det finns djupt rotade mänskliga egenskaper som visserligen kan bedövas, men som enkelt kan stimuleras. Våra förfäder överlevde på savannen tack vare att de samarbetade så bra och brydde sig om varandra. Våra gener är kodade för detta. Vi har också ett grundläggande behov av att vara del av ett sammanhang och att fylla våra liv med mening. Det innebär att om vi väl får chansen gör vi gärna meningsfulla saker med andra som en del av gemenskap, även om det innebär att utan betalning gräva odlingsbäddar eller bära tegel.

Det gamla bondesamhälle där detta var självklarheter finns inte längre, men skärvorna av det lever vidare. Från olika håll talas det nu om en delandets ekonomi eller kollaborativ ekonomi vilket bygger vidare på den uråldriga insikten att ju mer vi delar med oss, desto mer har vi. Även regeringen tycks ha insett detta och tillsatte nyligen en utredning i frågan.

Ett sätt att bidra till denna nygamla ekonomi här och nu är att bjuda in till fler taklagsfester eller varför inte ett ölbryggargille. Sådana träffar innebär inte bara att man får saker gjorda under trevliga former, men är också informations- och kunskapsutbyten som i sig kan ge upphov till fler samarbeten och festligheter.

Så nästa gång ni vill uträtta ett storverk: Lägg undan plånboken, samla vänner och grannar – gör det som en talko!

Annonser

One thought on “Arbetet som fest”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s