Boken Kollaps – Livet vid civilisationens slut har kommit i en nyutgåva. Det här är det nyskrivna förordet som bland annat handlar om att en förståelse av kollapsen kan göra oss mindre oroliga.

Varför ska man ens läsa en bok om civilisationers sammanbrott? Som om det inte vore nog med dystra utsikter i den dagliga nyhetsfloden.

Det är en rimlig fråga, och mitt partiska svar är att du förmodligen gör bättre i att välja bort nyhetsfloden (åtminstone en del av den) än att välja bort boken. I varje fall om du vill göra världen mer begriplig. Det är nämligen så, visar flera studier, att den som tillbringar mycket tid i det där konstanta nyhetsflödet inte bara riskerar sämre hälsa, men också riskerar att få en sämre förståelse för vad som händer i världen och inte minst varför det händer.

Det senare låter kanske paradoxalt, men det beror på att det ständiga skannandet av nyhetsrubriker tenderar att göra oss närsynta. Våra blickar dras till de händelser som framstår som mest dramatiska här och nu. Vi zoomar in på vissa detaljer, men missar de större skeendena som rör sig under ytan, eller i bakgrunden – de som ger oss helheten. Det är lite som att vi befinner oss i ett helt mörkt rum och i detta ska försöka orientera oss på en stor karta – med hjälp av en ficklampa som har en stark men ytterst koncentrerad ljuskägla.

Att läsa den här boken är mer som att tända en lykta och ta några kliv tillbaka. Hur har vi egentligen hamnat där vi är? Vilka är de storskaliga, tektoniska rörelserna som påverkar våra samhällen? Och utifrån dem: vad kan vi förvänta oss av framtiden?

Förhoppningen är att en större förståelse för vår situation också gör världen mer begriplig. Det som är begripligt blir också mindre hotfullt. Och därmed blir det möjligt att ta del av det som sker omkring oss utan att drabbas så hårt av oro eller hopplöshet.

Det här är något som blir mer relevant för varje år som går. När jag skrev den här boken i början av 2010-talet var visserligen mycket redan i rullning, men de kriser och processer av sönderfall som jag beskrev då märktes inte alltid så tydligt, åtminstone inte i vår trygga del av världen. Det var mer av intressanta teorier, eller något som drabbade andra, snarare än erfarenheter som vi själva gjorde. Sedan dess har kriserna fördjupats och omfattar nu allt fler, även oss själva. De har kort sagt tagit sig ur sina teoretiska skal och in i vår vardag.

När detta skrivs är systemen ännu hyfsat stabila, men vi har börjat märka av det som systemforskare kallar för ”flimmer”. Haverier som uppstår när systemen börjar bli överbelastade. Att de stundtals inte klarar av att motverka störningar och upprätthålla sig själva såsom de normalt gör. Elnätet går ner. Extrema väderhändelser inträffar. Det kränger kraftigt i ekonomin och på finansmarknaden. Geopolitiska spänningar slår över i våldsamma konflikter. Protester skapar socialt tumult.

Ordningen återställs efter ett tag, men flimret som uppstått är varningstecken på att något större kan vara i görningen.

De flesta är medvetna om detta, om så bara genom magkänslan. Tänker vi efter är det uppenbart att vi som samhälle lever långt över våra egentliga tillgångar – att själva grunden för vår livsstil är ohållbar. Och av det följer att vårt samhälle, precis som alla historiska samhällen, kommer att behöva anpassa sig till resursbasen, särskilt vad gäller tillgången på energi. Det lär bli en omtumlande resa.

Svårigheten ligger inte så mycket i att inse detta som i vad man ska göra med den insikten. Särskilt som de flesta är så djupt investerade i den nuvarande ordningen. Under det dryga årtionde som gått sedan Kollaps kom ut för första gången har de insikter som skrivandet gav mig påverkat mitt liv i grunden. Den gårdsgemenskap som jag var medlem i då och som jag beskriver i slutet av den här boken lever och frodas ännu, men utan mig. Jag flyttade i stället, år 2015, till en by i Dalarna, med målet att utforska ett enklare och mer jordat liv. Innan och under denna flytt skrev jag boken Jordad som kretsar kring frågan hur vi kan försörja oss när det globala maskineriet börjar hacka och inte längre kan leverera det vi efterfrågar.

Boken Meningen med landet, som kom ut 2021, är en personlig skildring av att flytta till landsbygden från staden – den praktiska såväl som den inre omställningen som det inneburit. Det har inte skett friktionsfritt och inte heller helt blivit som jag tänkt mig. Precis som många andra strävar jag efter att ha kontroll över min tillvaro – men överraskas ständigt av att tillvaron inte alltid låter sig kontrolleras. Rätt vad det är händer något oförutsett – en kris uppstår och livet tar en ny och oväntad riktning.

Samma sak gäller för vårt samhälle. Vi vill kunna kontrollera tillvaron. Vill kunna expandera vår ekonomi för evigt. Förväntar oss detta. Själva vår kultur är formad av den fossila kraft som under lång tid gjort detta möjligt. När det inte längre är möjligt, när vi inte i samma utsträckning kan kontrollera utvecklingen – oavsett vad det är som orsakar detta – uppstår en existentiell kris. Det är där vi är nu. Vilken riktning det hela kommer att ta är svårt att säga, mer än att det lär bli en annan än den som de flesta räknat med.

David Jonstad

Alla böckerna kan köpas här, till ett lägre pris än i bokhandeln. Vill man kan man få dem signerade.