Vägen till vedeldningens själ går inte genom din Iphone

Det är bara för några år sedan som företeelsen att värma sitt hus med ved i det närmaste var på väg att förpassas till museum. En seglivad rest från en förmodern tid som nu skulle få vila i samma utställningsdel som linberedning och fäbodbruk. De gamla vedspisarna skulle förbjudas och svenska folket fås att omfamna moderna uppvärmningsmetoder som luftvärmepumpar och bergvärme.

Krönika i Dala-Demokraten, 24 oktober 2022

Nu är det annat ljud i skällan. Av uppenbara skäl. Lyckliga äro de som installerade en braskamin i tid, särskilt om de också hann skaffa ved innan den sålt slut. För dessa väntar nu en ny lärorik era –det är nämligen inte säkert att dagens moderna människor besitter några djupare kunskaper om hur man faktiskt eldar med veden. Man har kanske hört att björk är bra, och att ved måste torka ett år innan den eldas. Men det är ungefär som att säga åt amatörbagaren att limpa är gott och att degen ska jäsa en timme.
Att elda är, om inte en konst, så åtminstone ett hantverk.

Den norske författaren Lars Myttings bok Ved blev en internationell succé när den kom för tio år sedan och folkbildade både om allt det praktiska med huggning, torkning, stapling och den slutliga eldningen, men också om själva vedeldningens själ.
Än mer på djupet hamnar man i Yngve Ryds Eld där han på fyra hundra sidor låter ett gäng äldre samer berätta från ett liv i ständigt sällskap med lågor och rök. Exakt hur ska man egentligen hantera nävern när man tänder? Hur skiljer sig egenskaperna för olika trädslag?
Som med alla hantverk finns det mycket som är svårt förmedla via text. Det är därför det heter hantverk – det sitter i händerna, eller resten av kroppen. Allt det där intuitiva. Hur elden luktar, eller låter. Hur ett vedträ känns i handen? Hur askan ser ut. Klangen som uppstår när två vedträna slås mot varandra – sjunger den ”torr och fin” eller ”måste torkas mer”?

Det tar tid att skaffa dig dessa erfarenheter, det tar tid att läsa böcker. I Facebook-gruppen ”Vi som eldar med ved” kan man fråga och få svar direkt. Det är bra. Det är också intressant att läsa frågorna och kommentarerna eftersom det säger något om hur vanligt det är att hellre söka vägledning genom avancerad teknik än de egna sinnena.
Någon undrar hur man kan få in sensorer i eldstaden för att kunna följa värmekurvorna i sin Iphone. Någon annan har kört in sin digitala fukthaltsmätare i en vedklabb och fått fram en exakt och bra siffra (på hur torr veden är just i änden) och undrar om klabben nu är eldningsbar. Det finns lasertermometrar också. Och en särskild spistermometer som låter dig avgöra vilken som är den optimala platsen att ställa din spisfläkt på…
Allt detta är nästan rörande, men också fullt förståeligt eftersom vi lever i en kultur med starka drag av teknikkult. När jag skriver detta slår det mig att jag själv använder en digital stektermometer när jag bakar bröd och ska mäta upp fingervarmt vatten. Det går av bara farten. Jag tänker inte ens på det (förrän nu) – jag skulle ju lika gärna kunde använda fingret!

Om nu världens utveckling leder till att vi behöver bli lite mer kapabla som människor – värma huset med ved, baka ett bröd, lappa våra kläder eller vad det nu må vara – så behöver vi kanske acceptera att de flesta av oss är en smula skadade i detta avseende. Vi måste få ha med oss lite teknikprylar, även om de inte är till mycket praktisk nytta. Ungefär som barn gärna håller sin mamma eller pappa i handen dagen de börjar skolan.
Det viktiga är att vi kommer igång. Sedan lär vi oss. Till slut kan vi sätta oss i fåtöljen och njuta av en god eld – bara genom att öppna våra sinnen.

David Jonstad

3 reaktioner till “Vägen till vedeldningens själ går inte genom din Iphone”

  1. Hade varit intressant att höra om dina reflektioner om eldningens miljöpåverkan nu när alla ska värma sina villor med ved…

    1. Miljöpåverkan påverkas väldigt mycket av hur man eldar med veden. Kvaliteten på veden, hur brasan tänds, hur den brinner, typ av eldstad och så vidare. Det är därför det är bra att folk intresserar sig för detta. Ju fler som eldar rätt, desto mindre problem med hälsofarliga partiklar.

  2. Jag värmer mitt hus med en kökspanna, dvs med en vattenmantlad vedpanna som det går att laga mat på och som har en ugn.

    Men påverkar vedeldning miljön och klimatet? Hur man än bär sig åt orsakar vedeldningen CO2-utslåpp men den ved som man eldar med skulle ändå förr eller senare ha orsakat CO2-utsläpp både från själva trädet och från rotsystemet.

    Eldning med ved kan orsaka andra utsläpp än CO2 men använder man torr ved och eldar ordentligt när man eldar blir det nästan bara CO2 och aska.

    För att få torr ved måste träden som ska bli ved fällas på vintern när det inte finns någon sav i trädet, dvs innan trädet börjat sava på vårvintern. Den måste sedan kapas och klyvas före ungefär mitten av maj.

    När man gör upp eld måste man få upp rökgastemperaturen till 300 grader snabbt men det får inte bli över 300 grader. En rökgas termometer behöver man därför ha. När man väl eldar så ska man elda flera timmar. Inte förrän eldstaden är ordentligt varm ger pannan/kaminen någon värme att tala om.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.