Hur mycket symbolpolitik pallar planeten

Det dröjer till år 2055 innan vår underlåtenhet inför klimatkrisen blir rättssak. Det sker i Haagtribunalen där den anklagade står åtalad för brott mot mänskligheten. Upprinnelsen till detta är vad som utgör Jesper Weithz roman 2020 – en skruvad satir över hur det kan bli när ett samhälle försöker hantera de ekologiska kriserna med hjälp av positivt tänkande och råkapitalism.

Krönika i Dala-Demokraten 21 december 2020

I Weithz värld regerar symbolpolitiken – allt är hållbart och ekomärkt. Det mesta i samhället är också privatiserat, inklusive FN, och de mäktiga företagen lanserar ständigt nya djärva innovationer i sina ädla ansträngningar för att rädda världen. Australien förklaras förvisso obeboeligt på grund av den årslånga brandsäsongen, Holland ligger under vatten (Haagtribunalen har därför omlokaliserats till Teheran) och i tropikerna svälter folk som aldrig förr. Men klimatmedveten är på topp, i varje fall bland samhällets elit. Romanens huvudperson, en ung självlärd entreprenör uppfylld av osviklig optimism (inte olik Candide i Voltaries 1700-tals klassiker) tar det hela till sitt klimax när han med hjälp av en app vill utradera den mentala gränsen mellan människan och resten av naturen.

Men när både två, tre och fyra-gradersmålet har passerats och västvärldens ekonomier börjar kollapsa får världen nog. Eftersom bokens huvudperson är den som blivit symbol för symbolpolitiken samt förhalandet av verklig handling är det också han som hamnar inför skranket, med högljudda rop om dödsstraff.

Samtidigt, i verkligheten, blir försöken att visa handlingskraft inför den ekologiska katastrof som långsamt rullar fram över planeten allt mer ansträngda. Det hetaste just nu är att utlysa klimatnödläge. EU-parlamentet har gjort det, en del svenska kommuner likaså samt enskilda länder som Storbritannien, Kanada och Nya Zeeland. Nödläge – det låter det – bara ordet framkallar ljudet av Hesa Fredrik och röda varningslampor. Nu jäklar kommer det att hända grejer på riktigt – är känslan som ska förmedlas.

Det som händer är dock mest det gamla vanliga: Business as usual. Tillväxt till varje pris. Garnerad med elbilar och stolta deklarationer och målsättningar om fossilfrihet.

Jag var en gång hemma hos en miljöengagerad man i Hälsingland. Han hade genom åren sparat sin kommuns alla Agenda 21-dokument, hållbarhetsplaner, klimatstrategier och så vidare. Det räckte till en halv hyllmeter. Och detta var för nästan tio år sedan. Sedan dess lär samlingen ha växt rejält, men kommunens grad av hållbarhet står knappast i proportion till mängden dokument.

Samtidigt är det svårt att klandra dem. För hur mycket kan ett enskilt land, än mindre en enskild kommun, åstadkomma när det som skulle behöva förändras i grunden är ett marknadsdominerat världsomspännande system med tillhörande konsumtionskultur som vi alla är inflätade i?

Tja, möjligen skulle vi kunna göra rättssak av det hela innan det blivit alltför skruvat. Det är i varje fall förhoppningen bakom konceptet naturens rättigheter som stadigt samlar allt tyngre stöd bakom sig. Utgångspunkten är att jordens ekosystem och livsformer kan betraktas som subjekt med rätt att existera. I så fall skulle den som allvarligt skadar exempelvis en flod eller skog kunna ställas inför rätta i den internationella brottsmålsdomstolen för så kallat ekocid, brott mot naturen, på samma sätt som personer kan åtalas för krigsbrott eller folkrättsbrott.

Det lär inte bli enkelt att få till, men om denna idé vässas till ett verkningsfullt juridiskt vapen skulle konsekvenserna bli omvälvande. Det skulle öppna för ett verkligt paradigmskifte – där symbolpolitiken övergavs och Haagtribunalen fick bråda dagar.

David Jonstad

Foto: Eric De Mildt / Greenpeace

5 reaktioner till “Hur mycket symbolpolitik pallar planeten”

  1. Vore intressant att höra vad du säger om världshandelorganisationen. Kan man stämma dem? Eller ändra deras uppdrag till att i första hand arbeta för mänsklighetens överlevnad?

    1. Jag tror inte att en organisation som WTO skulle kunna åtalas för ekocid. Jag förstår vad du är ute efter, men att förändra WTO:s uppdrag skulle snarare kräva att dess medlemsstater ändrade inställning (vilket inte lär ske i första taget).

  2. Ja…hur många romaner har inte skrivits om eländet i världen. Tänk om alla istället försökte tänka ut nya kloka och visa system eller i alla fall titta på de systemförslag som finns och hjälpa till att få igång en bred debatt i samhället – Vilka system ska vi egentligen ha?
    Alla våra politiska företrädare pratar hållbarhet – men INGEN av dem arbetar för det…de arbetar för att öka tillväxten – så urbota korkat.
    VARFÖR begriper de inte att vi måste byta system?
    Vårt ekonomiska system: Tillväxtsystemet är idag detsamma som att köra på med 5:ans växel mot undergång. Vi utarmar planeten på dess naturresurser. Detta är vad de uppmuntrar till i sitt krav på ökad tillväxt. – De måste ju stoppas!

    Tänk om alla våra fixerade måttenheter skulle fluktuera så som ekonomin gör? Vi skulle bli galna…det skulle inte gå helt enkelt. Köper man ett kg äpplen så får man ett kg äpplen, inte 8 hg. Tänk om handlarn skulle säga: – Näe, det var i går det.

    Hela ingenjörsvetenskapen bygger på fasta värdebaser och fixerade mått. Men inte ekonomin.
    Så varför skulle vi inte också skapa den tryggheten i ekonomin?
    Precis som i SI-systemet – en fast värdebas, i skattesystemet.
    Det föreslog Kalle Gustafson 1969. En flygingenjör (Anders Gernandt) la en motion i riskdagen 1976 (besvarades med tystnad).
    Om vi gjorde denna lilla korrigering så skulle saker och ting börja ställa sig rätt. Hans bok kan beställas och lånas på biblioteket:
    Deus Ex Machina – om en ekonomi i harmoni med naturlagarna.

Lämna ett svar till David Jonstad Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.