Den kallas digitaliseringsstrategin, men borde kallas digitaliseringsevangeliet. För det beslut som regeringen har tagit om obligatorisk användning av digitala verktyg i såväl förskolan som skolan har något religiöst över sig.
Krönika i Dala-Demokraten 5 december 2018
Bakom beslutet skymtas en stark övertygelse om att digitalisering är frälsningen för de flesta områden i samhället. Inte minst för en skola där eleverna har allt svårare att koncentrera sig och därför tillgodogör sig allt mindre kunskaper. Om man köper in moderna Ipads i stället för mossiga pappersböcker så kommer nog allt bli så mycket bättre. Visst?
Eftersom mina barn snart ska uppsökas av denna digitala mission så blir jag lite orolig. Särskilt som det inte tycks finnas några samband mellan mer digitala verktyg i skolan och förbättrade skolresultatet. Tvärtom faktiskt. OECD:s stora utvärdering av PISA-undersökningarna visar på ett direkt negativt samband mellan tillgången till digitala hjälpmedel och studieresultat. Ju mer ett land digitaliserar skolan, desto mindre lär sig eleverna. Skälet är vad man hade kunnat gissa: läsplattor och datorer fungerar lätt distraherande och försvårar för eleverna att koncentrera sig på själva undervisningen.
Men strunt i det. Det finns fler argument bakom digitaliseringsstrategin. Socialdemokraterna har satt ett mål om likvärdig tillgång till digitala verktyg. Barn i lågutbildade familjer ska inte hamna på efterkälken för att föräldrarna inte har råd att köpa läsplattor och datorer. God tanke, om det inte hade varit för att just denna grupp är de som har flest digitala prylar hemma. Mer skärmtid i skolan är nog inte det bästa sättet att hjälpa dem.
Men något gott måste väl ändå följa av det djärva undervisningsexperiment som man utsätter dagens barn för? Att de får en hög ”digital kompetens” kan väl inte vara fel? Nej, det är bara det faktum som regeringen själv påpekar: digital kompetens är en färskvara. De sätt som de digitala verktygen används på i dag är förmodligen inte särskilt relevanta ens om några år.
När jag själva gick i grundskolan på 1980-talet var persondatorn det hetaste som fanns och på datalektionerna fick jag – under stort allvar – lära mig använda en dator som kallades Compis. Det var den tidens statliga digitaliseringsprojekt – dyra dator som var daterade redan när de kom.
Nog finns det möjligheter med digitalisering och visst kan verktyg för detta ha en plats i skolan, men idén att detta ska genomsyra hela skolväsendet är sannolikt ett monumentalt feltänk. För vid sidan av möjligheterna bör man också erkänna problemen. Dels att fokus och resurser tas från undervisning av mer tidlösa och grundläggande kunskaper, dels de teknikrelaterade problemen: skärmberoendet, distraktionerna och hur de stora teknikjättarna genom mobilen skaffat sig en enorm makt över sina användares vanor och tankar. Särskilt när det gäller unga hjärnor. Det finns en orsak till att ingenjörerna i Silicon Valley, de som utvecklat Facebook, Snapchat och de andra populära plattformarna, själva sätter sina barn i skolor med mobilförbud och skärmfri undervisning. De vet att det i första hand är andra och mer analoga färdigheter som barn behöver utveckla för att få goda förutsättningar i livet.
Inget av detta spelar någon roll när världens modernaste land bestämt sig för att bli världsbäst på digitalisering. Och i bakgrunden hörs näringslivets gospelkör – med stor entusiasm besjunger de evangeliet och dess löften om strålande förtjänster.
David Jonstad
David Jonstad 
Håller fullständigt med!!!
Bra krönika om näringslivets gospelkör. Det är inte bara skärmberoendet som gör barnen okoncentrerade. Strålningen från alla mobiler, läsplattor m.m. kan bli mycket stark i en skola då många är uppkopplade samtidigt. Forskning visar på klara samband mellan strålningen och koncentration, trötthet.
Tänk om man instället började satsa på undervisning i odling, permakultur, kretslopp osv. Här (och säkert på många andra ställen) har man tagit bort undervisningen i trä- och syslöjd till förmån för programmering…
Tack snälla för detta! Som om datorer skulle lösa skolans problem….ha ha ha!
Bra skrivet. Jag är själv lärare och förfasas över den ökande digitaliseringen inom skolväsendet.
Problemet ligger påflera nivåer: Ur lärarens synvinkel.
Dom formaliserade digitala bedömningsverktg typ Unikum, Scoolsoft mm som tvingar läraren att bedöma elevernas kunskapsnivåer utifrån givna mallar inte alltid anpassade till elevernas kunskaper och färdigheter. Att dessutom elevernas föräldrar stressas av att ständigt behöva gå in i dessa verktyg för att uppdatera sig om sina barns skolresultat och göranden .
Etta annat problem sett ut både lärarens och elevens synvinkel är svårigheten för läraren att kontrollera att inte någon elev använder sin dator eller platta under en lektion till något annat än det som var avsett pålektionen. För eleven kan ju detta lätt bli en frestelse om denne upplever lektionens ämne som tråkigt. Just detta skulle kunna elimineras om det fanns något sätt för läraren att ”spärra av” resten av internet utom det som är tänkt att användas under själva lektionen. Märkligt nog har jag alldrig sett tillsymmelse till sådana program (synd jag inte själv är programmeringskunnig för då hade jag gjort ett sådant.
Ett tredje problem är att man gör sig beroende av ett visst företags programflora inom undervisningen. Jag tänker då särskilt på ”GAFE” -Goggle apps for education något som håller påatt implemeteras på alltfler skolor i Sverige. Jag säger inte att allt är dåligt med detta verktyg exempelvis är classroom ett bra verktyg där läraren kan lägga ut dokument och eleven skriva en uppsats som läraren i realtid kan ge feedback på. Men det stora problemet med GAFE är att man gör sig beroende av ett enda stort världsföretag inom undervisningen.
Finns det då något gott att säga om digitaliseringen i skolan?
Ja med rätt understöd från läraren kan eleverna lära sig att snabbt söka information om någonting. Låt oss säga eleverna i SO ämnet geografi eller samhällskunskap får i uppgift att ta reda på olika länders inkomstkällor, råvaror, export/import mm för att sedan redovisa detta. Att då dela in eleverna i grupper där varje sådan får i uppgift att redovisa ett vistt lands situation inför klassen är ett sätt där böcker i sig är betydligt svårare att få fram samma information så elkelt. Visst sådan info finns men alla inser nog hur många olika böcker det skulle behövas för att få fram dylika statisktiska redovisningar i alla möjliga ämnesområden. Här är Internet fantastiskt……
En anna fördel är den rent miljömässiga: läroböcker uppdateras, deutom är läroböckers fysiska livslängd begränsad. Så rent konkret sparas nog miljontals tom papper varje år genom digitaliseringen av läromedel.
Så till sist: Det är en stor utmaning för Sverige och Internationellt med digitalisering i undervisningen. Det finns många faror men ochså fördelar. Det är som med elden- rätt använd är den till glädje för många i form av värme och ljus.-fel använd leder det till eldsvåda.
Tack David och kommentatorer!
Internet är trasigt, det kan användas till mycket bra, ge bra kontakter osv, men pga fråvaron av demokratisk styrning av reklamplattformarna Facebook, Google osv utnyttjas vi helt skamlöst av dessa börsnoterade företag. Att barn binds till skärmen så tidigt som möjligt är deprimerande att se, och att det är så många vertyg, bl a google, inne i skolan, som lärare binds fast vid visste jag inte.
Nu etablerar sig bl a Microsoft snart, Facebook har redan gjort det, Google på gång, Amazon har gjort det, i Sverige, och deras behov av vår el är gigantiskt! Och hur det är med strålning kring stora serverhallar har jag ingen aning om.
Så där finns tyvärr redan ett mönster av hur vi utnyttjas på alla ledder av dessa multijättar, vi måste hjälpas åt att använda internet på ett vettigt sätt, inte låta odemokratiska krafter ta över!
Kari Littmarck-Sahlin
Och så har vi vinstintresset av tex Microsoft, Apple som kommunerna köper sina produkter ifrån och betalar med skattemedel enorma summor utan att vi föräldrar har möjlighet att samtycka eller inte. I de flesta böcker finns relevant information och visst kan man ha en dator i ett klassrum men som lärare vet jag sen länge att det stör elevernas koncentration enormt med en-till-en skärmar. Så ser det ut från åk 4. Då har alla elever en iPad var som de får förfoga över, ta hem, spela spel på, gå ut på Youtube mm. Och vad gör de i skolan på paddorna ju just samma sak. Spelar eller kollar Youtube. En lärare förmår inte dem att ej göra det. Det är respektlöst både mot dem och lärarna att detta får fortgå.
Häromdagen hörde jag av en kollega att en förskoleklassare hade blivit utsatt för att titta på grov porr i skolan med en annan elevs iPad. Det finns nämligen inte filter för allt dåligt däribland porr. Inser föräldrar detta? Var finns debatten och var finns alternativen till skärmskolan som jag nu kallar vår kommunala skola?
AnnaKarin